Ris- och kikärtsplättar

I morse hade jag lite energi över och stekte plättar till barnen. En pannkakssmet kan egentligen varieras i all oändlighet och det är så kul att experimentera med detta! I veckan köpte jag två nya mjölsorter på Citygross - kikärtsmjöl och linsmjöl. Båda är rika på proteiner. Jag undviker gärna vetemjöl, och barnen får det oftast bara till ett mål per dag. Jag tror inte att vetemjöl är skadligt (för den som inte är glutenintolerant förstås) i rimliga mängder. Det är snarare när kosten domineras av det som jag tror det påverkar vår hälsa och vårt humör. Jag växte själv upp med mycket mjöl och det är ju helt enkelt så att vete är en del av vårt lands historia. Vi har alltid haft tillgång till det, det är billigt och det ger en mättnadskänsla - inte konstigt att det är vanligt på våra köksbord. Men saker utvecklas och med den tillgång på andra alternativ vi har idag, är det enkelt att variera sin kost.

Precis som med smoothie försöker jag tillsätta extra nyttigheter i plättsmet. Spenat är ett bra alternativ att mixa ner i smeten. Jag vet dock att det här med grönt i maten kan vara känsligt för en del barn. Min treåring dricker gärna spenat i smoothies och som här i plättar, men när det hamnar persilja eller annat grönt i en sås, så är det värre... Man får helt enkelt prova och se!

Jag gissar att de flesta kan röra ihop en pannkakssmet med bra konsistens, men annars är det bara att googla fram ett grundrecept och utgå från det.

Mina plättar:

Rismjöl - två delar

Kikärtsmjöl - en del

Valfri mjölk

Ägg

Spenat

Salt

Smör eller olja att steka i

Till detta gjorde jag "mangosylt" - koka ihop fryst mango och lite vatten - lätt som en plätt! Jag brukar ofta hälla på så att det täcker bären och sen när det kokat upp så häller jag av ganska mycket vatten, kokar ner och låter det puttra. Då får man en ganska tjock konsistens som liknar sylt. Ett annat  alternativ (som dessutom blir väldigt nyttigt) är chiasylt. Inspiration och recept hittar ni här.

Rödkålssoppa

Ett halvätet rödkålshuvud som snart såg ut att bli lite ledset, spanade in mig då jag öppnade kylskåpet ikväll. Så jag tog mig helt sonika an det och resultatet blev en kryddig soppa med äpple, vitlök och chili. Den som gillar exakta recept, får söka sig till annan skribent, men här kommer ingredienserna:

Rödkål

Äpple (jag hade ett rött, men det hade varit att föredra med en syrligare variant)

Vitlök

Buljong

Chilipulver

Örtsalt

Kokossocker

Vitpeppar

Ev. extra vatten att späda med

Strimla rödkålen och salta den så att den får dra åt sig lite av saltet. Hacka vitlöken och tärna äpplet. Fräs i olja i 5-7 minuter och tillsätt kokossockret. Häll i buljong och låt puttra ungefär en kvart. Krydda på med chili, örtsalt och vitpeppar. Låt koka en stund till och njut sedan soppan med valfritt sopptillbehör efter tycke och smak!

D-vitamin

D-vitamin är speciellt på så vis att det är ett steroidhormon, precis som östrogen och testosteron. Det påverkar alltså våra kroppar i stor utsträckning, genom en stor rad gener i våra celler. Genom omfattande forskning har man allt starkare evidens för att D-vitaminbrist kan ligga bakom i stort sett vilka sjukdomar som helst: cancer, autism, hjärtsjukdom, fibromyalgi eller annan värk. Man ser också att D-vitamin har god inverkan på immunsystemet, som gör att vi kan stå emot virus och bakterier. Det finns fortfarande en del kvar att bevisa, men att äta tillskott är ett enkelt sätt att gardera sig.

Jag tror starkt på att D-vitamin är bra för våra kroppar och att det hjälper kroppens immunförsvar att hålla oss friskare. D-vitamin kan man få i sig via kosten, men inte i tillräckliga mängder. Det är i stället solen som fyller på våra förråd. Då vi bor på en plats som inte har sol i den utsträckning som behövs för att tillgodose behovet, är det ett bra råd att äta det i form av tillskott. Rekommendationerna är följande vid solbrist (alltså under vintermånaderna):

Vuxna och barn över 10 år: 2000-5000 enheter/dag

Barn under 10 år: 1000 enheter/dag (nyfödda ca 400-500)

Det som däremot är viktigt är att läsa på förpackningen - hur mycket d-vitamin det egentligen innehåller och vilka andra ingredienser som gömmer sig i paketet.

Den här flaskan känner troligen de flesta igen, antingen sedan de själva var små och den gick under namnet AD-droppar, eller från dagens D-droppar som man redan vid födseln ska ge sitt barn varje dag. Dessa droppar innehåller förutom d-vitamin även citronsyra, som inte innehåller en gnutta citron utan i stället framställs av majs, tillsammans svartmögel och svavelsyra. Vidare får barnet bara i sig 80 enheter/dos. 

D-vitamin från Thorne är ett betydligt bättre alternativ. Den är fri från alla allergener och innehåller varken vete, gluten, majs, jäst, soja, ägg, mejeriprodukter eller artificiella färgämnen, sötningsmedel, konserveringsmedel, palmolja eller stearat.

När barnen började äta vanlig mat köpte jag dessa kapslar, som man bara öppnar och häller ut innehållet ur. Till vuxen finns samma variant, men med 5000 enheter.

De värsta alternativen till vitamintillskott är sådana här. Hur kan en produkt som är riktad till barn och som innehåller både socker och citronsyra, få kallas multivitamin?

Källa: Kostdoktorn, Äkta Vara

Tankar om barngröt

Frukost är en helig måltid för mig, och jag blir på vansinnigt dåligt humör om jag inte äter en bra sådan. När det kommer till barn, så är gröt något som ofta introduceras redan i tidig ålder. Barnmatstillverkarnas pulveralternativ är smidiga och enkla lösningar, men jag har länge varit skeptisk till dessa. Jag förstår rent logiskt inte varför ett litet barn skulle må sämre av helt vanlig hemgjord gröt, gjord på valfria gryn och vatten. BVC's rekommendationer och nästintill avskräckande propaganda om att "barnen absolut inte skulle få i sig tillräckligt av viktiga ämnen, vitaminer och järn utan industritillverkad gröt" är i min värld ganska märkliga. Hur överlever alla andra barn runtom i världen som inte får sådan gröt? Och hur överlevde vi förr? En av de "nyttiga" ämnen som finns i tex. Sempers gröt är niacin. Det framställs med hjälp av nafta eller gasol som sedan förvandlas till metan, etylen och vätgas. Sen följer en komplicerad process med ammoniak och saltpetersyra, innan det slutligen blir till ett vitt pulver och blandas i bl. a den gröt som får namnet niacin och som Livsmedelsverket anser att små barn inte skulle överleva utan.

En ettåringsfrukost: Havregrynsgröt med krossade linfrön, grön smoothie, kokosolja, bipollen och D-vitamin.

Men även om jag länge varit skeptisk, så har även vi gett våra barn gröt av denna sort. Som förstagångsförälder är det lätt att vackla i sina egna tankar, även om vi efter några månader gick vår egen väg och började göra vanlig gröt. När andra barnet kom, kan jag i ärlighetens namn säga att det var en bekvämlighetsfråga att under ett par månader ge pulvergröt. Sedan ca nio månaders ålder har vi dock gjort havregryn- eller bovetegröt till vår ettåring. Jag tycker att hela den här biten är svår att balansera. Jag blir arg och upprörd över hur lurade vi är av livsmedelsindustrin, samtidigt som man faktiskt lever ett liv som ska fungera tids- och orkesmässigt. Om man ska ha kraft över till annat än att bara jaga tillsatser så måste man någonstans försöka hitta en väg som känns okej. Då tänker jag att "jag gör så gott jag kan och det är bra mycket bättre än inget alls". Grundtanken är självklart också att ren mat man lagar själv är bättre än allt som tillverkats helt eller delvis i en fabrik.

Källor: "Äkta Vara", Mats-Eric Nilsson, Ordfront 2008

Ett väldigt gott mellanmål

+

+

+

=

Ett mellanmål som gör mig lycklig! "Smöra" en riskaka med solrosfröpasta, lägg på skivad avokado och flingsalt och njut med en kopp kaffe. Frö- och nötsmör är ett perfekt pålägg som ger massor av bra fetter och vitaminer. Att hitta Monki's nöt- och frösmör på nätet var inte särskilt lätt men Kung Markatta, som finns i de flesta livsmedelsbutiker idag, erbjuder även de ett antal produkter i kategorin. I kategorin av smör kan du hitta tahini (som är gjort på sesamfrön), cashewnötsmör, mandelsmör, hasselnötssmör, pumpafrösmör och solrosfrösmör. Kort sagt - det går att göra smör eller olja på alla fröer och nötter eftersom de innehåller mycket fetter. Och dessutom bra fetter! Då jag är allergisk mot vissa nötter, passar solros- och pumpafrövarianten mig bäst. Men tahini är nog lättast att få tag i för den som inte har tillgång till specialbutiker och det rekommenderar jag varmt - det är vansinnigt gott.

Inställning och en god återhämtning

Återhämtning i form av mat efter morgonens träningspass. Under de senaste åren har jag tränat på morgnarna. Mest för att det rent praktiskt har varit den enda möjligheten att få träna utan barn, men jag kan ärligt säga att den boosten jag får av att träna eller yoga på morgonen, den räcker långt. Ibland funderar jag på hur jag hade överlevt de här småbarnsåren utan träning och jag känner mig väldigt glad att relationen till motion och mat blev så bra just i samband med att jag fick barn. Jag har ju en idrottslig bakgrund, så även om träningen var väldigt oregelbunden under åren mellan 20 och 17, så hade jag en god kunskapsgrund att stå på när jag väl började träna långsiktigt efter min första graviditet.

Att bli mamma kan vara otroligt tufft och att införa nya vanor just då, är kanske egentligen mer än man kan begära. Jag beundrar alla de nyblivna mammor som väljer att börja träna hemma på vardagsrumsgolvet då barnen är små. Mammor som kanske aldrig satt sin fot på ett gym, eller än mindre har en uppväxt som varit fylld av idrott, motion och rörelse som gett en förkunskap om hur man faktiskt går till väga när man vill förändra sin livsstil. Det är så beundransvärt men också i de flesta fall värt det. Jag vågar inte ens tänka på hur trött jag hade varit om jag adderat dålig kost och lite motion till de sömnlösa nätterna vi hade med vårt första barn. Och hur mitt redan bristande tålamod som tvåbarnsmamma förmodligen hade legat på minus om jag inte kommit ut och rört på mig och blivit kompis med min kropp. 

Samtidigt är det också viktigt att lyssna ordentligt på kroppen. Självklart behöver man ha en positiv tanke, ett jävlar anamma och en förmåga att inte ge upp när det tar emot. Men jag förespråkar en slags balans... Jag kanske inte alltid heller varit bäst på det, men mitt i blöjbyten, skrik, ett hem som ska tas om hand och ett barn som ska ammas eller matas, så är det viktigt att göra en avvägning - är det värt det idag? Igår var jag på förälder/barn-träning och min ettåring var på så gruvligt ledsamt humör att jag efter tio minuter gav upp - jag kände mig helt enkelt tvungen att lyssna på hans bästa. Ibland blir det inte som man tänkt sig och då får man helt enkelt ta nya tag. Det tuffa styrkepasset kanske får bli en rask promenad eller ett lugnt yogapass om man har en sömnlös natt i bagaget. Anpassa, känn efter och lyssna på kroppen (men inte på latmasken, haha!). En pepp till alla mammor där ute - vi klarar det och varje liten ansträngning är värd mer än ingen alls!

Och för att avsluta - glöm inte att äta! Jag har aldrig ätit så mycket som jag började göra då jag blev mamma, sedan dess har det hängt i för mig - mat var tredje timma. Oavsett hur du lägger upp det och vad som passar dig, så tycker jag att grundtanken bör vara att man aldrig ska gå hungrig och inte heller bli sugen på något efter maten. Sistnämnda händer bara mig om jag slarvat med tiden mellan målen. Återhämtning efter träning är otroligt viktigt och detta får man aldrig slarva med! Något som går snabbt och enkelt och ger ett bra näringsintag är smoothie. Jag försöker få in så mycket näringsämnen som möjligt, i synnerhet efter träning, och då gärna med extra protein. I morse tog jag banan (en rejält mogen sådan, som är bra då man tränat - desto mognare banan, desto snabbare kolhydrater), spenat, avokado, mango, ägg (jag föredrar naturliga proteiner såsom hampa eller ägg, men det går precis lika bra med proteinpulver). Sedan en tesked kokosolja och valfri vätska (jag använder risdryck). Toppade med nyponpulver och åt två fröknäcken med smör, ost och tomat. De rekommendationer jag personligen fått från olika kostrådgivare, är att få i sig ca 30 gram protein inom 45 min från avslutad träning för att musklerna ska få bra byggstenar. Går det långsammare har musklerna inte samma upptagningsförmåga och i stället kan musklerna brytas ned. Handen på hjärtat kommer jag inte riktigt upp i den nivån, men ett ägg ger ca 7-10 gram protein, vilket kan vara bra att veta så man har något att utgå ifrån.

Buljong

Tillsatser i mat är sällan ett särskilt tilldragande och upphetsande ämne, har jag märkt. Oftast ser jag på både kroppsspråk och blickar att de flesta blir rätt så trötta då det kommer på tal. En del är helt omedvetna och ointresserade, andra blir arga och tycker att man är sjåpig, somliga lägger armen på ens axel, skrattar och säger - skit i det, vi har ju överlevt hittills.

Men jag är övertygad om att alla dessa tillsatser, påverkar våra kroppar. Inte i första taget, men genom att ofta och kontinuerligt ge kroppen ämnen som inte är naturliga och rena, är det i min värld inte ett dugg konstigt att vi blir sjuka ofta, får cancer eller andra sjukdomar som är vanligare nu än förr. Jag kan inte nog understryka att jag inte är medicinskt utbildad, och allt jag skriver är helt och hållet mina egna tankar, min egen tro och det jag lever efter. Den som läser får göra sin egen tolkning.

Buljong är en fantastisk och i princip omöjlig sak att klara sig utan, om man vill laga mat med mycket smak. I soppor, grytor och risotto ger den en smak som är svår att få på något annat sätt. En buljong gör man genom att koka "rester". Grönsaker och rotfrukter som inte behöver vara dagsfärska, skal från skaldjur eller ben och skrov från kött och kyckling. Man kokar det helt sonika i vatten i en eller flera timmar och så har man gjort sig en härlig buljong.

Färdigköpt buljong däremot, innehåller betydligt mindre av råvarorna ni ser på bilden ovan. Låt oss ta en titt på innehållsförteckningen på ICA's köttbuljong:

Innehållsförteckning 
Salt, palmfett, smakförstärkare (E621, E627, E631), jästextrakt, köttextrakt 4,8%, socker, maltodextrin, aromer (innehåller selleri), lök, morot, färgämne (E150d), muskot.

Och så har vi Knorr's:

Innehållsförteckning:

Salt, palmfett, smakförstärkare (mononatriumglutamat, dinatriumguanylat, dinatriuminosinat), jästextrakt, fullhärdat palmfett, nötköttextrakt 2,1 %, arom, maltodextrin, extra jungfruolivolja 1,4 %, karamelliserat socker, lökextrakt, SELLERIFRÖ. Kraftigt saltad.

Det finns massor att skriva kring negativa effekter om palmfett, glutamat, e-ämnen och färgämnen. Ibland känner jag dock att det är bättre att avstå från att slänga all den informationen i ansiktet på folk. Det får räcka att göra sin egen bedömning och sedan kanske, som jag, konstatera att alla de här ingredienserna borde vara sämre än att göra sin egen buljong. Men för den som är intresserad och vill veta mer, finns det litteratur som berör just detta av bl. a Mats-Eric Nilsson. Han har länge och ihärdigt studerat matindustrin och det är lätt att bli helt matt när man läser hans böcker och inser vad vår allra vanligaste mat kan innehålla. Att koka buljong är varken svårt eller dyrt. Vi fryser i istärningspåsar och slänger ner i soppor och grytor. Det som däremot kan vara något man har dåligt av, är tid. Har man inte det, så finns det alternativ där man kommer undan åtminstone några av de sämre tillsatserna. Jag handlar mycket mat på ekologiska webshopar som levererar hem varorna på en eller ett par dagar. Här har ni alternativ på lite bättre buljonger än de som (oftast) finns i vanliga mataffärer. Biofood, Renée Voltaire, och så den här som faktiskt är ett riktigt bra alternativ! Här kan ni läsa ett annat bra inlägg om jakten på den rena buljongen.Bilder: ICA, Knorr och Ett klokare liv

Snabbmüsli

Hemgjord müsli är något jag försöker se till att aldrig stå utan. Det är perfekt topping till yoghurt och smoothies. Men det är inte alltid det finns tid och ork att underhålla förråden, och då går det lika bra att slänga ner lite vad man har direkt i glaset eller tallriken. Här är 3-åringens frukost från häromdagen, med sånt han gillar - havrekärnor, dinkelpuffar, gojibär, pumpakärnor, solroskärnor, bipollen och så absoluta favoriten - mullbär. 

Sistnämnda har jag ett starkt minne av sedan barndomen, då min farmor (som var född 1925 och ett på den tiden kontroversiellt hälsofreak, som helt klart levde några decennium före sin tid) alltid köpte naturgodis till mig och mina systrar. Jag minns hur vi satt på golvet i hennes lägenhet, med varsin kaffekopp och så fick vi med hennes hjälp långsamt och rättvist dela upp godisarna. Det kunde bli förhandling på hög nivå om vem som skulle ha vilken - men rättvisan, den var farmor noga med. En av bitarna i påsen var mullbär, dragerade med vit yoghurt. Jag hade ingen aning om att det var just detta bär som jag åt hos henne för tjugo år sen, men då jag stoppade ett i munnen för något år sen, kom minnena tillbaka direkt - det är otroligt häftigt med smaksinnet och hur starkt det är!

Indisk gryta

Igår kväll kom vi hem ganska sent och jag var tvungen att ordna matlåda. Hjärnverksamheten var inte på topp, så what to do? Läste för ett tag sedan om rostad blomkål i ugn, googlade och hittade ett recept som lät spännande. En vegetarisk rätt med massor av goda kryddor. Ni hittar det här. I stället för ris gjorde jag röda linser.

Något som jag vill bli mycket bättre på att laga är just vegetariskt. Jag tror det kräver ett litet engagemang under en tid, leta recept och inspiration, och efter ett tag blir man troligen bättre på att improvisera. Som jag tidigare nämnt är jag ingen receptmänniska, i det avseendet att jag följer dem slaviskt. Jag ser dem som inspiration och jag råder alla att göra detsamma - saknas någon ingrediens i ett recept, uteslut eller tänk nytt! I det här receptet skulle det vara garam masala, detta fanns inte i mitt kryddskåp. Jag var inte så sugen på att åka till ICA och något man ska vara medveten om, är att nästan alla färdiga kryddblandingar går lika enkelt att göra själv och inte minst - de innehåller i princip alltid en massa onödiga tillsatser i form av tex. druvsocker, maltodextrin och klumpförebyggande medel, ämnen som är helt onödiga att få i sig. Dessutom är det oftast en ekonomisk fördel att göra sin egen mix. Min egen hemmagjorda garam masala gjorde jag på kanel, spiskummin, nejlikor, chilipeppar och koriander.

Det ser sådär kul ut med mat nedslängd i en låda - inga snygga uppläggningar här inte - men är man student så är man! Kan varmt rekommendera denna rätt, kryddig och mättande. Det här med att rosta blomkål kommer jag definitivt prova framöver, i flera olika tappningar. Smöret man öser över kan ju varieras i oändlighet med olika kryddval! Kan tänka mig att vitlök och rosmarin skulle vara gott till blomkål. Experimentera på! Samtliga ingredienser i detta recept är bra basvaror som jag (om veckohandlingen skötts som den ska) alltid har i kyl, frys och skafferi.

Gott med grönt i glasen

När det kommer till mat i allmänhet, och smoothies i synnerhet, är jag något av en periodare. Sen i somras, då jag fick en fantastisk och mycket uppskattad födelsedagspresent i form av boken "Hälsokick", så har den här varit en stående favorit. Vill du prova så lägger du fryst mango, avokado, bladspenat, valfri mjölk eller vätska (receptet säger mandelmjölk) och kanel efter tycke och smak i mixern.

Boken var inte bara en förträffligt bra present, eftersom jag hade fått en råsaftcentrifug i ett annat paket, utan även för att den på allvar öppnade mina ögon för hur mycket man kan slänga ner i mixern. Tidigare hade jag bara använt frukt och bär, men sedan jag läst och inspirerats av Marita's recept, har jag blivit mycket bättre på att få in grönsaker och andra nyttigheter i våra smoothies. Det är även ett suveränt bra sätt att få i barnen sådant som deras kroppar mår bra av. Även om mina barn ännu är ganska små och hittills äter det mesta, så är just spenatblad och groddar inte så populärt i sin rena form, men gärna i glaset! Jag blev väldigt glad då vi kom hem från en semestervecka i Grekland och det första min son sa på morgonen var: "Mamma, jag vill ha grön smoothie!".

Då jag inte tycker att komjölk eller yoghurtprodukter gör sig särskilt bra med grönsaker och bär, brukar vi ha risdryck i våra smoothies. Oavsett vilken variant man väljer, vill man ju gärna få krämigheten som en yoghurt annars bidrar med, och undvika ett tunt och blaskigt resultat. Då är mitt bästa tips avokado. Med en halv eller hel, beroende på mängd, så får man en len, fyllig och  dessutom extra näringsrik smoothie.

Precis som Marita skriver i sin bok, så ska man inte vara rädd för att prova gröna juicer eller smoothies. Knepet då man gör juice, är att alltid ha citron eller lime och gärna ingefära ihop med spenat eller grönkål, för att få bort den "bladiga" smaken. Gröna juicer är överraskande gott och gör mig pigg, jag märker på kroppen när jag inte druckit någon på ett par dagar. Den enda baksidan med "juiceandet" är rengöringen - det är så trist att diska centrifugen! Därför rekommenderar jag alla som funderar på att köpa en - välj den som är lättast att rengöra. Den här fick jag, jag läste överallt att den skulle vara lätt att diska, vilket den också är, men likt förbaskat är det ändå lite jobb som man inte kommer ifrån... Men vem har sagt att allt ska vara enkelt?! Marita har en blogg som du hittar här.

Bilder: Ett klokare liv, Aftonbladet, Vavawoom.com, Träningsglädje.se

Lördagsfrukost

Igår köpte vi ananas och i morse blev det juice till frukost! Jag körde även i lite ingefära i min, medan resten av familjen körde på enbart ananas. 

Stekta ägg och grönkål är en väldigt god kombination!

Sällan startar vi en dag utan smoothie, och denna morgon var inget undantag. Mango, jordgubbar, avokad, spenat, gojibär och risdryck. Jag lägger gojibären i blöt några minuter innan jag lägger dem i mixern. De är ju ganska hårda, men efter en kort stund i vätska mixar man dem lätt. Gojibären innehåller ju massa nyttigheter, men är svåra att tugga för de minsta familjemedlemmarna. I största allmänhet försöker jag alltid lägga i minst en ingrediens som är nyttig för kroppen, men kanske inte alltid så enkelt att få i barn i dess rena form...

Bipollen

Jag handlar en del produkter från Kiviks lilla råa, som har en råkostfabrik och rawfoodcafé på Österlen. Senast fick en påse med bipollen följa med hem till skafferiet. Bipollen sägs innehålla i princip alla ämnen som en människa behöver. Tydligen skulle man överleva på en öde ö, så länge man hade bipollen och vatten att tillgå. Bipollen är särskilt rik på B-vitaminer och även B12-vitamin som annars är svåråtkomligt. Det innehåller stora mängder av vitamin A, C, E som är viktigt för att hålla immunsystemet starkt samt, och inte mindre än tjugotvå aminosyror hittas i det här fantastiska lilla kornet.

Hälsoeffekter som bipollen sägs ge:
- ökad energinivå och styrka
- förstärker immunförsvaret
- ökar den sexuella lusten
- ger synligt ökad muskelväxt
- är en stark antioxidant
- slätar ut rynkor

Ja, det verkar onekligen vara bra att stoppa i sig lite av detta, även om det i dagsläget inte finns vetenskaplig grund för effekterna. Men det kan knappast skada att få i sig av det! Jag brukar toppa smoothies, yoghurt eller gröt med dem. De smakar lite sött och ganska likt nyponpulver. Här hemma kallar vi det "dunderpulver" och man blir frisk och superstark av det! Så även treåringen äter...

Källa: Bibladet
Bild: Råvarubutiken

Gårdagens lunch

Gårdagens lunch blev kycklingfilé med grönkål stekt i kokosolja, ingefära, citron och salt. Kikärtor i vinägrett på chili, koriander, vitlök, salt och peppar, samt avokad och lite quinoa.

Idag ska jag prova att baka på något som heter teffmjöl. Det är ett glutenfritt sädesslag som odlas i Etiopien och innehåller mycket järn och kalcium. Men innan dess väntar storhandling med grabbarna, kylskåp och skafferi måste fyllas på!

Hallon- och blåbärsglass

Eftermiddagens mellanmål blev glass, på treåringens begäran. Idag med hallon och blåbär. Mixa valfria frysta bär med en avokado, vill du så lägger du till valfritt sötningsmedel. Toppingen får fantasin styra!